Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skäl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. Människors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbärare, de är exempel på hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv är avgörande för nostalgins och retrons betydelser för människor, ett exempel är den mobila museivagnen "Tyrolen på hjul". Samtida individuella och kollektiva berättelser om det nära förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan användas inom arkeologin för att förstå vad det innebär att vara människa..

Bortom minnena är ett arbete som undersöker gränsen mellan de egna och andra människors minnen. Det ställer frågor om fiktiva minnen, om det kan rymmas något slags sanning i en minnesbild som är konstruerad.Genom teckning och broderi tar jag mig an fotografier som representerar andra människors minnen, händelser som jag inte har upplevt. Jag försöker skapa en egen relation till dessa bilder och frigöra dem från deras ursprungliga historia. Jag vill ta reda på om jag kan använda andras minnen för att skapa egna..

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden.

Människors minnen är felbara och således är det inte alltid som ögonvittnens minnen stämmer överens med vad som faktiskt har hänt. Ett sätt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen är att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfällen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet.

          Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaneurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svårigheter att skilja mellan faktiska eller påstådda källor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehåll i en berättelse påverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i åldrarna 3-6 år) delades in i två grupper där ena gruppen hörde en positiv version av berättelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, där de svarade på allmänna frågor om berättelsen, genomgick igenkänningstest med bilder, samt svarade på två suggestiva frågor.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Denna uppsats handlar om hur två länsmuseer samarbetar med äldrevården. Anledningen till att jag valde detta ämne var att jag upplever att äldre personer och äldreboenden sällan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan äldrevården och respektive museum ser ut samt att på ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremål till Performance theory. Mina frågeställningar överensstämmer med syftet, de handlar alltså om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremål till performance theory. Mina teoretiska utgångspunkter har således varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.